Lördag är morfars och Esthers dag. Det bästa femåriga Esther vet är att vara med morfar. Men just den här lördagen ska de hälsa på Gammel-Ester; morfars mamma.
Esther vill inte följa med. Gammel-Ester bjuder på karameller som smakar bajs, hon är nästan tusen år gammal, luktar illa och bor på ett konstigt ställe där alla är gamla. Och så har hon en fröken, nästan som på dagis!
Gammel-Ester tycker inte om lilla Esthers besök. Hon skriker, är besvärlig och har läskiga ögon. Gammel-Ester blir nervös och hoppas att den lilla flickan inte ska stanna så länge.
Men leka kan ju alla, det spelar ingen roll om du är fem eller nittiofem. Tillsammans med Gammel-Ester och hennes vänner förvandlas dagen till en rolig flygfärd upp upp upp i luften!
Den produktiva dramatikern Emma Broström har sinne både för situation och replik. Och Lars Melin är en humoristisk regissör med stor lyhördhet för hur det ska uppstå ett möte med den unga publiken. Med självklart barnperspektiv och pålitliga skådespelare leder pjäsen elegant fram till avslutningsscenen /.../ ... fyrtio minuter välgjord, romantisk feel-good-teater med glimten i ögat. Sydsvenskan
Ensemblen arbetar med mycket ömhet och en stillsam humor utspelar sig i ålderdomhemmets allrum... KvP
Min egen 4-åriga följeslagerska suger lugnt på en klubba genom de 40 minuterna och rör inte en min. Jag misstänker att pjäsen går en aning över hennes huvud. Efteråt visar det sig dock att hon har lagt nästan allt på minnet. Jag tror att det är ett gott betyg åt föreställningen. Expressen (Nils Schwartz)
... det är en pjäs man blir lika förtjust i och tagen av oavsett hur gammal eller ung man är. /.../ Esther är till största delen en riktigt dråplig pjäs. Både vuxna och barn i publiken njuter och skrattar hjärtligt... /.../ Esther är en enkel men mycket skicklig och lyhörd historia och den har hamnat i händerna på en ensemble som är minst lika lyhörd. Skånska Dagbladet
Det är rappt berättat och raskt gestaltat... Hallandsposten
