En självmördares vedermödor eller Skjut dej, Senja! som pjäsen kallas i Malmö tillkom 1928. Vid denna tid tilläts den revolutionära romantiken samt satiren mot de borgeliga kvarlevorna i form av s.k. självkritik. Så skarp som självkritiken framträder i Skjut dej, Senja! är det inte att undra på att pjäsen aldrig kom till uppförande, trots att den hade repeterats i ett och ett halvt år på Meyerholds teater.Dessutom krävdes en "positiv hjälte", vilket man ju knappast kan beskylla Senja för att vara.