Kirsebergs fritids- och kulturhus
Historia
Bakom kulisserna

Ett kulturhus får nytt liv

Av Ulf Clarén

Gorillateatern, Musikteatern Oktober, Teater 23, Clownen Viveka - några välkända kulturverksamheter som alla har en sak gemensamt: Kirseberg.
När Malmö Stadsteater hösten 2021 flyttar in på teatern i Kirsebergs fritids- och kulturhus med sin uppsättning ”Tennsoldaten & pappersdansösen” beträder de en scen, och en stadsdel, som bär på minnen från välkända teatergrupper och uppsättningar.

I Malmö har det spelats teater, sägs det, sedan medeltiden. Fast i Malmöstadsdelen Kirseberg var det länge ont om den varan. Men det skulle komma att ändras.

På 1960-talet beslutade stadens politiker att det var dags för en satsning och det bestämdes att det skulle byggas ett fritids- och kulturhus och ett bibliotek i den barnrika stadsdelen. Och det var inte vilket hus som helst som nu tog form. Anläggningen, som också rymmer en teater, blev en av landets största, och dyraste, när den var klar 1967. Och teatern, med sina 140 publikplatser, blev ett välkommet tillskott för områdets kulturarbetare och barnpedagoger.

Gorillateatern
Gorillateatern var den första gruppen som intog teatern i Kirsebergs fritids- och kulturhus 1969. Medlemmarna i gruppen är här fotograferade på konstnären Carl Einar Anderssons betongrelief mellan biblioteket och teatern. På bilden syns Peter Walkvist, Lars Jakobson, Anders Melander, Karin Ödkvist, Urban Eldh, Inga Edwards, Gustav Kling, Eyvind Andersen, Hans Mosesson och Anki Rahlskog. (FOTO: Bilder i Syd)


Till att börja med användes teatern mest för filmvisning då och då men så fick teatergruppen Gorillateatern, som hade sin hemvist på Lilla Teatern i Lund, höra talas om teaterlokalen och bad om att få flytta dit. Det fick de och det blev starten på en tid med politisk teater och en teaterpedagogik där skådespelarna gärna interagerade med publiken eller flyttade ut sina föreställningar på gator och torg.

Men Gorillateaterns tid på Backarna blev kort. Efter flytten dit 1969 dröjde det bara ett år innan gruppen splittrades och en del av medlemmarna flyttade till Göteborg och skapade Nationalteatern.

Men teaterlokalen på Kirseberg levde vidare. 1973 bildades Musikteatergruppen Oktober och de tog teatern i anspråk. Gruppen hade framgångar med pjäser som ”Sven Klangs kvintett”, som sedan filmatiserades, och ”Prins Hatt under jorden”.

Men det politiska klimatet för den fria teatern i Malmö var vid den tiden inte gynnsamt vilket ledde till att många grupper lämnade staden. Och det gjorde även Musikteatergruppen Oktober. 1978 sa de farväl till Kirseberg och flyttade sin verksamhet till Södertälje.

Musikteatergruppen Oktober repeterar ”Prins Hatt under jorden” 1977, här med Petter Ljunggren och Eva Remaeus. (FOTO: Bilder i Syd)


Dags för en ny akt

Och då var det dags för en ny akt i berättelsen om Kirsebergsteatern. För i en potatiskällare på Södra Förstadsgatan 23 i centrala Malmö hade en grupp inom Teater 23 börjat se sig om efter nya lokaler. Teater 23 fungerade under första hälften av 1970-talet som en paraplyorganisation för ett antal grupper - bland dem Bruksteatern, Sinkadusteatern och tidningsteatern - som så småningom sökte sig åt andra håll. Bruksteatern flyttade till Nydala och blev senare Folkteatern. Tidningsteatern flyttade till Stockholm och blev Boulevardteatern. 

I den gamla potatiskällaren kunde man bara ta in 33 personer i publiken vilket ställde till med bekymmer. Teater 23 hade gått från att vara en amatörteater till att börja arbeta professionellt och behövde nå ut till en större publik. Efter några års kringflackande tillvaro kunde gruppen 1978 ta över Kirsebergsteatern när Oktober hade lämnat Malmö.

-- De första åren förde vi en kamp för att få en tydlighet och öppenhet i stadens bidragssystem. Det var inte helt lätt, vi var ofta illa ute och fick kämpa för att få ihop det ekonomiska. Det tog några år att få staden att utveckla ett system där man såg till att teatergrupperna i Malmö fick en möjlighet att visa sina produktioner för barnen och skoleleverna i stan. Vi fick söka oss utanför Malmö för att få spela och vi turnerade i hela södra Sverige.

Det berättar skådespelaren Kevin Benn som var engagerad vid Teater 23 i många år. Vid den här tiden spelade Teater 23 teater för både barn och vuxna.

Nasse hittar en stol

Kevin Benn, mångårig skådespelare på Teater 23, i pjäsen ”Nasse hittar en stol” 1992.

 

”Bra konst har någonting att säga”

-- Vi brukade säga att vi spelade barnteater för vuxna och vuxenteater för barn. Vi spelade flera pjäser av Dario Fo och det var pjäser som kommenterade samhället och livet. Det var konst, och bra konst har någonting att säga.

Även pjäser av dramatiker som Staffan Göthe och Börje Lindström liksom dramatiseringar av barnboksförfattare som Barbro Lindgren och Sven Nordqvist stod på repertoaren.

1984, sex år efter flytten till Kirsebergsteatern, var det dags för Teater 23 att återigen byta lokal. Men den här gången flyttade de inte så långt, bara tvärs över gatan och in i förlagshuset Allhem. Einar Hansens förlag, med tidningarna Allas och Hemmets Veckotidning och utgivning av påkostade konstböcker, hade lagts ner och lokalerna i den stora, vita byggnaden skulle tömmas. Och då visade det sig att de rymde en överraskning:

-- Jag gick dit för att lägga bud på några bokhyllor och eftersom vi hade hört att det skulle finnas en teater i huset frågade jag vaktmästaren om vi kunde få se den. Han ledde oss genom förlagshuset uppför en tjusig marmortrappa till en paradvåning med teaterfoajé, en stor salong med röda mattor och kristallkronor i taket och en fullt utrustad scen, minns Kevin Benn.

-- Det kan tyckas övermaga att vi, några personer i en teatergrupp, skulle kunna ta över det stora huset men vi hade kämpat ihop till en lite bättre ekonomi. Nu skissade vi på ett treårsprojekt om hur man skulle kunna utveckla barnteater i stan. Vi menade att här fanns lokaler som måste komma hela stadsdelen till godo.

Teater 23 flyttade in som hyresgäst i förlagshuset och det blev starten för en rörelse som skulle komma att engagera många Kirsebergsbor. Nu startades kulturföreningen ”Vi på Backarna”, det gavs redan ut ett Backablad och snart följde Backakarnevalen, Backanatten och andra aktiviteter för de boende i stadsdelen.

-- Det blev ett lyft för kulturlivet på Kirseberg och skapade en god identitet för stadsdelen, säger Kevin Benn.

Efter Teater 23 flyttade Clownen Viveka, Viveka Olofsson, in i Kirsebergs teater där hon hade clownverkstäder för barn och snart också startade Clownronden. I 19 år stannade Clownen Viveka kvar i Kirsebergs fritids- och kulturhus.

Artikel Tuta och kör

Artikel om pjäsen ”Tuta och kör” som Teater 23 spelade 1984.

 

Pedagogisk verksamhet

I det gamla förlagshuset Allhem frodades under tiden verksamheten. Barn- och ungdomspjäser varvades med uppsättningar för en vuxen publik, kulturföreningen arrangerade filmstudio och musikarrangemang och Teater 23 satsade på pedagogisk verksamhet med barnen. I huset fanns dessutom kontor, replokaler, kostym- och teknikförråd och verkstäder.

-- Vi hade också en liten scen på tredje våningen där vi bland annat spelade ”Paddan och Grodan” och ”Nasse hittar en stol”. Och så småningom tog vi över även den gamla tryckerihallen och fick då ytterligare en scen där det bland annat gavs ”Blodsbröder” – den andra av två musikaler för och med stadsdelens barn och ungdomar, berättar Kevin Benn.

Under 1990-talet ägnade sig Teater 23 framför allt åt barn- och ungdomsteater och nu började man snegla mot Malmös innerstad, man ville hitta en mer central placering för att kunna nå ut till fler malmöbor.

Och 1998, när den fria gruppen Ensembleteatern lämnade sina lokaler i det gamla glasmästeriet på Djäknegatan i centrala Malmö flyttade Teater 23 dit.

Förlagshuset Allhem fungerar idag som företagshus. I fritids- och kulturhuset på Kirseberg är biblioteket och fritidslokalerna i full gång och teatern används för uthyrningar, filmvisning och föreningsaktiviteter.

Och hösten 2021 flyttar alltså Unga Malmö stadsteater in med pjäsen ”Tennsoldaten och pappersdansösen”, fritt efter H.C. Andersens saga ”Den ståndaktige tennsoldaten” och skriven och regisserad av den tyske dramatikern Roland Schimmelpfennig. Och stadsteaterns pedagoger finns på plats för att engagera Kirsebergs skolbarn, alla låg- och mellanstadieklasser på Kirsebergsskolan får se föreställningen och en grupp barn dekorerar teaterfoajén.

Två skådespelare samtalar med en regissör
Skådespelarna Magdi Saleh och Arina Katchinskaia samtalar med regissören Roland Schimmelpfennig efter en repetition av Tennsoldaten och pappersdansösen på Kirsebergsteatern. (FOTO Emmalisa Pauly)

 

”Tennsoldaten & pappersdansösen” spelas mellan den 2 oktober och 20 november 2021. En anledning så god som någon att besöka stadsdelen på Backarna. 

LÄS MER OCH BOKA BILJETTER TILL TENNSOLDATEN OCH PAPPERSDANSÖSEN