Vy över Kalendegatan så som den är tänkt att se ut med ingång till café och teater.
Ombyggnaden

Vi drömmer om en bättre framtid för vår publik!

”Det var Hippodromen som gjorde Malmö till en storstad” står det i boken Hipp – Cirkusen som blev en teater, som blev en kyrka, som blev teater (red Björn Vinberg, Ragnar Gustafson, Jan Richter,Marianne Dahlbäck/Göran Månsson). I slutet av 1800-talet expanderade Malmö och nådde 60 000 invånare. Nöjesbehovet var stort bland stadens alla klasser – arbetare, borgare och nobless – och lösningen skulle komma att bli ett cirkushus med plats för alla. 1899 invigdes den storslagna cirkusbyggnaden som gav Malmö plats bland metropolerna, med eget elverk, stadens första hiss (vilken fortfarande är i bruk) och supermodernt ångkök. Malmö sällade sig därmed till de mest moderna städerna i Europa tillsammans med bl a Göteborg, Köpenhamn, Stockholm, Paris och London, som också uppförde cirkusbyggnader vid ungefär samma tid. För Malmöborna var Hippodromen en central plats för umgänge.

Publikhav på Hipp

Sedan 1899 har det runnit mycket vatten under broarna. Hipphuset har varit en cirkus, en teater, en kyrka och sedan 1994 en teater igen, då den dramatiska teaterdelen av Malmö Stadsteater flyttade in i huset. Idag förknippar många Malmöbor huset främst med den verksamhet som bedrivs av Restaurang Hipp – en lunchrestaurang och nattklubb. Den vackra teatersalen har en anonym plats i den offentliga miljön utan varken fasad eller fönster mot Kalendegatan eller Djäknegatan. Det skulle vi hemskt gärna vilja ändra på.

Malmö Stadsteater har en vision om hur Hipp åter kan bli en öppen och tillgänglig mötesplats mitt i centrala Malmö. För att försöka förverkliga drömmen engagerades prisbelönta arkitektfirman Haworth Tompkins för att göra en förstudie över vilka förbättringar som kan möjliggöra en större tillgänglighet. Haworth Tompkins är specialister inom teaterarkitektur och har renoverat och byggt om ett stort antal K-märkta teater- och kulturbyggnader i England, exempelvis Battersea Art Center, Young Vic Theater, och står bakom nybyggnationen av Bridge Theatre. De fick ett uppdrag fokuserat på att förbättra publikens möjlighet att hitta teaterns entré i den smala gränden samt den trånga foajémiljön. Arkitekterna blev förälskade i Hipp-huset vid första ögonkastet och menar att huset är en av de bäst bevarade cirkusbyggnaderna i hela Europa, tack vare omsorgsfull behandling i tidigare renoveringar. De såg samtidigt att huset snart kommer att behöva en omfattande renovering oavsett. Haworth Tompkins har ritat tre olika förslag av olika omfattning, för att plocka fram husets själ och ta tillbaka Hipp till sitt ursprungliga syfte – att vara en mötesplats för Malmöborna och stadens besökare.

I det förslag vi valt att gå vidare med till Stadsfastigheter föreslås att teaterns entré flyttas ut mot Kalendegatan, för att göra stadsmiljön mer levande och tillgängligheten bättre. En av butikslokalerna förvandlas till servering och biljettkassa samt personalingång till teaterns administration och artistloger.

Kalendegatan
 

Foajén förbinds med serveringslokalen genom att den vackra innergården blir tillgänglig för allmänheten och en del av den glasas in. På innergården byggs även en mindre utomhusscen och en uteservering.

Hipps innergård

I salongen komprimeras platserna i likhet med hur salongen fungerade ursprungligen för att ge publiken betydligt bättre siktvinklar, där cirkusens takpelare (som idag skymmer sikten för ca 50 av balkongplatserna) istället hamnar bakom publikplatserna. Ett galleri på högre nivå placeras ovanför parkett och bakom pelarna. Salongen blir på så sätt mer flexibel. Att man lyfter upp balkongplatserna gör att foajéutrymmet kan utökas och göras mer rymligt.

Skissförslag på Hipps salong

Nästa steg är att Stadsfastigheter påbörjar en förstudie för att undersöka hur och om renoveringen kan göras och vad det i så fall skulle kosta. Eftersom huset är Kulturminnesmärkt kommer man att arbeta nära med Länsstyrelsen i processen. För att förslaget ska bli verklighet krävs ett politiskt beslut kring budget, och ett godkännande på den inriktning av renovering och utveckling av de gamla lokalerna som vi föreslår. Malmö Stadsteater ägs av Malmö Stad och i förlängningen medborgarna, och det är till syvende och sist staden som bestämmer om förslaget ska bli verklighet. Vi håller tummarna!

 

Läs mer om den hyllade teaterarkitekten Steve Tompkins:

Steve Tompkins - teatervärdens nummer 1