LÄRARMATERIAL TILL ETT DRÖMSPEL

2024-04-23

I det här lärarmaterialet till föreställningen Ett drömspel av August Strindberg hittar du handlingsbeskrivning, text om Strindberg, film från repetitionerna, tematik och diskussionsfrågor, samt tips på böcker och filmer relaterade till Ett drömspel.

Föreställningen flätar ihop teater med cirkus och de två konstarterna blandas. All information och fakta om Malmö Stadsteaters uppsättning av Ett drömspel, vem som har regisserat, gjort scenografi och kostym och vilka som medverkar osv. hittar du här.

HANDLINGSBESKRIVNING

”Allt kan ske, allt är möjligt och sannolikt. Tid och rum existerar icke; på en obetydligverklighetsgrund spinner inbillningen ut och väver nya mönster.”

En person till vänster på en stol. En person på knä framför och en stående till höger. Projektion av Hippodromen i bakgrunden. — Officern (Hamadi Khemiri) väntar på sin älskade Victoria och frågar Portvakterskan (Mari Götesdotter) om hon kommer ut från cirkusen snart? Dottern (Karin Lithman) betraktar och lyssnar. Foto: Emmalisa Pauly

Ett drömspel är en av August Strindbergs mest älskade och kanske konstigaste pjäser. Han skrev den 1901, men den hade sin urpremiär först 1907 på Svenska teatern. Med humor, sorg och fantasi har pjäsen förtrollat teaterpubliken runtom i världen. Strindberg kallade Ett drömspel för ”mitt mest älskade drama, min största smärtas barn”.

Pjäsen handlar om hur Guden Indras dotter kommer ner till jorden för att lära sig hur människorna har det. I form av den unga Agnes vandrar hon likt en Jesusgestalt runt för att se hur människorna lever, och överallt möter hon smärta och spruckna drömmar. Hon får bland annat befria Officern i det växande slottet och se honom förgäves vänta på sin Victoria. Hon får höra Affischören beklaga sig över att inget blir som han hade tänkt sig, och pröva på äktenskapets plikter tillsammans med Advokaten. I Skamsund ser hon människor som pinas därför att de fått vällevnadssjukdomar. I Fagervik, som ligger mitt emot, ser hon hur öns mest avundade man är blind. Hon får också se hur den nypromoverade Officern tvingas sitta i skolbänken, och inte kan svara hur mycket två gånger två är.

Det genomgående temat i pjäsen är lidande. ”Det är synd om människorna” upprepar Indras dotter som ett ledmotiv genom pjäsen. Dottern, Portvakterskan, Advokaten och Diktaren är personer som representerar det ställföreträdande lidandet. Andra personer är omedvetna, som Officern. Trots sin titel är pjäsen ingen gestaltning av en dröm. Det finns ingen som drömmer, pjäsen skildrar i stället livet som en dröm. Pjäsen är en metafor och en klagosång över vårt mänskliga liv och villkor. Från drömmen lånar Strindberg formen och tekniken att låta scener glida över och in i varandra.

Diskussionsfrågor

Försök att analysera pjäsens rollkaraktärer efter föreställningen. Vad står de olika karaktärerna för? På vilket sätt representerar de samhället eller livet i stort?

VEM VAR AUGUST STRINDBERG?

"Jag har icke det skarpaste hufvudet – men elden; min eld är den största i Sverige och jag skall om ni vill sätta eld på hela detta usla nästet!” August Strindberg

Porträtt på August Strindberg — August Strindberg (1849 – 1912) är en av den svenska litteraturens största författare.

Johan August Strindberg föddes 22 januari 1849 och dog 14 maj 1912 i Stockholm. Han växte upp i ett hem där hans far var ångbåtskommissionär och hans mor, som kom från en enkel bakgrund, var djupt religiös. Före giftermålet hade Strindbergs mor varit hushållerska åt hans far.

Under 1874-82 arbetade Strindberg som amanuens på Kungliga Biblioteket men var också under perioder privatlärare, folkskollärare och journalist. Han prövade också in på Dramatens elevskola men misslyckades.

Hans första pjäs Mäster Olof skrev han redan 1872 och 1879 kom Röda Rummet som blev Strindbergs stora genombrott. Han var en modern författare och förändrade det svenska språket genom sitt sätt att skriva. Strindberg var också en skarp samhällskritiker på vänsterkanten. Han skrev flera barnpjäser, däribland Lycko-Pers resa, som kring förra sekelskiftet var en av hans mest spelade. Men precis som hans övriga pjäser hade även barnpjäserna en tendens att bli samhällskritiska.

Strindberg var gift tre gånger, alla gångerna med starka, intelligenta kvinnor. Trots att Strindberg av många ansågs vara kvinnohatare, hade han en stor förmåga att gestalta kvinnor på ett trovärdigt sätt i sina pjäser. I sitt första äktenskap var han gift med skådespelerskan Siri von Essen, som skiljde sig från Carl Gustav Wrangel för Strindbergs skull. De fick tre barn tillsammans; Karin, Greta och Hans. Under 1880-talet begav sig hela familjen ut i Europa, och Siri avbröt sin skådespelarkarriär. Under sin frånvaro blev Strindberg åtalad för att ha hädat i novellsamlingen Giftas. Han blev hemkallad för att delta i rättegången, där han sedan blev friad. Under den här perioden skrev Strindberg sin kanske mest spelade pjäs, Fröken Julie. I slutet av 1880-talet bosatte sig familjen i Stockholms skärgård, och 1891 skiljde sig Strindberg och Siri von Essen.

1892 är Strindberg tillbaka på kontinenten och bodde bland annat i Berlin och Paris. Där umgicks han med den tidens kulturelit, som Skagenmålarna och Edvard Munch. Han var under denna period mycket intresserad av vetenskapliga experiment och försökte bland annat sig på att göra guld. Nu hamnade Strindberg i den såkallade Infernokrisen. Vissa påstår att han var sinnesjuk, andra tror att han själv försatte sig i olika situationer för att samla material eller erfarenheter till sitt skrivande. Efter denna kris skrev han den självbiografiska romanen Inferno.

Under åren i Europa var Strindberg gift med den österrikiska journalisten och författaren Frida Uhl, och tillsammans fick de dottern Kerstin.

I slutet av 1890-talet flyttade Strindberg till Lund. Där började han skriva igen och författade dramerna Till Damaskus II, Advent, Brott och brott, Folkkungasagan och Gustav Vasa.

1899 flyttade Strindberg tillbaka till Stockholm. Där träffade han den norska skådespelerskan Harriet Bosse, som han gifte sig med. Tillsammans fick de dottern Anne-Marie. Nu skrev Strindberg Ett drömspel, och rollen som Indras dotter kom att bli en av Harriet Bosses mest kända rollgestaltningar. Under åren 1907 – 1910 drev Strindberg tillsammans med skådespelaren August Falck en egen teaterscen I Stockholm, Intima teatern vid Norra Bantorget. På ålderns höst var han också förlovad under en kort tid med en ung skådespelare på Intima Teatern, Fanny Falkner. Efter tre år skiljde sig August Strindberg och Harriet Bosse, trots detta var nog äktenskapet ett av hans lyckligaste, och de hade mycket kontakt även efter skilsmässan. 1908 gifte Harriet om sig och Strindberg flyttade till Blå tornet (nuvarande Strindbergsmuseet) där han bodde fram till sin död 1912.

Diskussionsfrågor

Fundera på hur det kan ha varit att leva på Strindbergs tid. Hur tror du det var att försörja sig som författare?

Strindberg gick igenom tre skilsmässor och fick flera barn med olika kvinnor. Ta reda på hur de svenska lagarna såg ut för att skilja sig och vårdnaden av barn vid en skilsmässa.

EXPRESSIONISMEN

Ordet expressionism kommer från det latinska ordet expressio som betyder ”uttryck”. Både Strindbergs pjäser Till Damaskus och Ett drömspel ses ofta som föregångare till det expressionistiska dramat. Strindberg lämnar här realismen och naturalismen och ger sig istället in i den expressionistiska berättarkonsten.

Stolar på scenen byggs till ett torn. En person står högst upp och flera tittar på runtomkring. — I en surreslistisk scen hamnar Officern (Hamadi Khemiri) i skolbänken och kan plötsligt inte svara på något. Foto: Emmalisa Pauly

Expressionismen var en stilriktning inom bildkonst, arkitektur, litteratur, teater, film och musik under 1900‐talet. Begreppet användes för konstverk där verkligheten hade förvrängts för att ge uttryck för konstnärens känslor eller inre föreställningsvärld. Man ville helt enkelt uttrycka sina egna känslor och visa vad man själv kände, inte avbilda det man såg eller beskriva sina intryck. Man uttryckte ofta starka och våldsamma känslor, och i verken fanns det mycket energi och rörelse. Inom dramatiken är expressionismen främst en tysk trend under 1910-20‐talen. Man rörde sig gärna med namnlösa, typiska rollnamn: Fadern, Modern, Dottern, En student osv. I motsättning till naturalismens teater byggde man upp en förenklad och abstrakt scenbild. Visionen hos en expressionistisk dramatiker var att huvudrollen ska kunna förvandla sig till ”der neue Mensch”, den nya människan – fri och livsduglig.

Diskussionsfrågor

Strindberg pendlade mellan ytterligheter i sitt författarskap. Först var han realist och naturalist med tydlig politisk agenda, för att på senare år skriva mer om människans innersta känslor. Varför tror du han ändrade inriktning?

Expressionisterna ville utrycka sina känslor i konsten. Kan man säga något tydligare genom att uttrycka sig mer diffust? Eller blir det bara flummigt?

LITEN ORDLISTA

Pjästexten innehåller en hel del ord och uttryck som kan kännas konstiga eller gammaldags, och som ibland har en symbolisk betydelse. Här nedan kommer en ordlista med några förklaringar:

Agnes – namn med grekiskt ursprung, betyder kysk eller ren.

Fagervik – förebilden heter Furusund där Strindberg hyrde ett hus tillsammans med hustrun Harriet Bosse.

Fingalsgrottan – Fingal’s cave, en strandgrotta på ön Staffa vid Skottlands västkust där en väljudande samklang av toner frambringas av vågorna.

Fyrväppling – Dörr med hål i form av en Fyrväppling, ett klöver med fyra blad, anses vara lyckobringande

Guden Indras dotter – i fornindisk mytologi är guden Indra luftens, himlavalvets, molnens och blixtens herre. I pjäsen är dottern till Indra, inkarnerad som kvinnan Agnes. I sin mänskliga gestalt samspelar dottern med människor och delar deras passioner och lidande, och fungerar nästan som en Kristuslik gestalt, en gudomlig varelse som lever och lider i dödlig form.

Karantänmästare – chef vid karantänstation där man isolerade smittbärare. På ön Isola Bella (Hästholmen) vid Furusund upprättades i samband med koleraepidemier en karantänstation under 1800-talet

Karbol – ett desinfektionsmedel

Klistra innanfönstren – till vintern satte man in speciella innanfönster och tätade springorna med klisterremsor

Skamsund – förebilden heter Köpmanholm som ligger på andra sidan sundet från Furusund.

Sänkhåv – redskap för norsfiske, som bedrevs bl a i Stockholms ström.

ATT VARA MÄNNISKA

Människa: en samhällsbyggande och kulturskapande varelse med talförmåga och hög intelligens. Biologiskt sett den mest avancerade djurarten; vanligen dock betraktad som en från djuren artskild varelse. (ur ne.se)

”Så är det då att vara människa ...
Man saknar även det man ej värderat
man ångrar även det man inte brutit ...
Man vill gå bort, och man vill stanna ...
Och hjärtats hälfter rivs åt var sitt håll,
och känslan slits som mellan hästar
av motsats, obeslutsamhet, disharmoni ...” (ur Ett drömspel)

Person sitter på knäna med armarna runt sig och blundar. Flera personer syns diffust i bakgrunden. — Guden Indras dotter (Karin Lithman) sänds ner till jorden för att lära sig hur människorna har det. Foto: Emmalisa Pauly

Guden Indra sänder ner sin dotter till jorden för att undersöka om "människornas jämmer och klagan äga skäl och grund". Människans lidande är det genomgående temat i Ett drömspel. Hur är det då att vara människa? Att ständigt se sina drömmar krossas? De flesta av August Strindbergs verk handlar om människans villkor på olika sätt. Främst i människors relationer till varandra men också om Strindberg själv, han tyckte ofta synd om sig själv.

Diskussionsfrågor

Håller du med Strindberg, är det synd om oss människor? Och i så fall varför?

I pjäsen verkar människan vara dömd på förhand, är vi inte fria att välja hur vi vill leva våra liv?

FILMER FRÅN REPETITIONERNA

Under repetitionerna av föreställningen var processen lite annorlunda. Att spela teater samtidigt som man hänger upp och ner, jonglerar med eld eller går utmed väggarna kräver både mod, vilja och humor.

ATT TESTA GRÄNSER

I den här uppsättningen av Ett drömspel spelar cirkusens uttryck och rörelser en stor roll. Både skådespelare och cirkusartister utsätter varandra för prövningar, byter och blandar sina konstarter för att vidga vyer och överraska publiken. De tar risker men fokuserar på möjligheterna och hanterar hela tiden säkerheten. Att övervinna det man är rädd för har med tankekraft att göra. Cirkuskonst är ett risktagande och artisterna tränar på det varje dag. Gränserna suddas mer eller mindre ut sceniskt. De flyger i luften, klättrar högt och övervinner sin rädsla. Cirkusartister är mästare på att förvandla risker till möjligheter och lindansaren vet att endast via konstant rörelse står du still. Det finns mycket att lära av cirkusartisterna, såväl i livet som på arbetsplatsen eller i skolan.

Diskussionsfrågor

Fundera på saker du gärna vill göra men inte vågar. Hur skulle du kunna utmana dig själv och ta steget? Vad behövs för att du ska göra det?

Är det nödvändigt att testa gränser för att utvecklas? Finns det situationer där man inte bör göra det?