Det här är ett arbetsmaterial för er som ska se Sweet sixteen. Materialet består av ett förarbete samt ett avsnitt som består av länkar med kontaktuppgifter och råd. Efterhand kommer vi fylla på materialet. 

Det här materialet är till för dig som lärare, men om ni tycker det är bra dela gärna med dina elever då det finns värdefulla länkar och information för den som mår dåligt. 

Tematik

Denna föreställning berättar historien om Dunja, som för en dialog med sin avlidna syster Dido. Dido tog sitt liv dagen innan sin 16-årsdag. Dunya fyller snart 16 år och ska hålla ett föredrag i sin klass om självmord. 

Pjäsen tar upp tankar om depression, om att leva vidare efter att ha förlorat någon nära, om ensamhet, men också om förälskelse, tonårstankar, syskonrelationer och humor. 

Klassrummet som teaterscen - hur går det till?

Vi är bara på mitt rum, ditt gamla rum. Jag har precis duschat. Och de här gulliga klasskamraterna har jag hittat på, för jag ville öva på min redovisning – mitt föredrag – som jag ska ha imorgon. Och det funkar bäst om man verkligen ser det framför sig, så jag fantiserade ihop hela min klass.

Sweet sixteen är en klassrumspjäs och det innebär att pjäsen du ska se spelas i ert klassrum. När man spelar i ett klassrum spelar man oftast bara för en klass i taget och utan särskilt mycket scenografi, ljus eller ljud. Skådespelarna kommer också nära publiken på ett annat sätt än om man sitter i en teatersalong.

I Sweet sixteen spelar de två skådespelarna på en rosa matta mitt i rummet, men de kommer också röra sig runt i hela klassrummet. När du kommer in i klassrummet börjar föreställningen direkt och du tar plats på en av de stolar som kommer att stå uppradade på två sidor om mattan. 

När du kommer in finns skådespelaren som spelar Dunya i rummet. Scenen utspelar sig i Dunyas sovrum men i hennes fantasi också i klassrummet. Dido, Dunyas syster som begick självmord för två år sedan, spelas av en skådespelare som om hon fanns på riktigt, men är egentligen en del av Dunyas minne av sin syster.

Du som publik förväntas inte reagera på något särskilt sätt under föreställningen utan bara vara den du är. Man kan reagera på det man ser och upplever på olika sätt och det är precis så det ska vara. Du får skratta, gråta, titta bort och leva dig in i upplevelsen precis så som du känner. Det är din subjektiva upplevelse av teaterföreställningen som är viktig, och den kan ta sig olika uttryck.

Hjälpande länkar

Att självmord eller självmordstankar är svåra att prata om kan ha flera anledningar. Om du har en vän eller anhörig som du vill hjälpa eller själv mår dåligt så finns det hjälp att få. Här nedan hittar du länkar till flera olika organisationer och verksamheter som vill och kan hjälpa dig.

Malmö Stad: här kan du få stöd

Suicide Zero: Hjälplinjer om du eller någon i din närhet mår dåligt och har självmordstankar

Malmö Stad: Våga fråga, tips på hur du kan prata med någon som mår dåligt

Läs om malmöbor som delar sina egna erfarenheter 

1177: Till dig som har självmordstankar

1177: Hur kan du hjälpa någon som har självmordstankar

Pjäsen har tidigare spelat på Uppsala Stadsteater och delar av detta material är framtaget av dramapedagogerna Anna Sandin och Maria Trost på Uppsala stadsteater som varit så vänliga att dela det med oss.