Detta bildreportage är en resa genom den digitala processen av Den stora spickan som skulle haft premiär på Studion den 23 mars 2021. Ungefär två veckor innan premiären fick teamet besked om att föreställningen inte alls skulle spelas live under hela spelperioden pga av coronarestriktionerna, den skulle istället filmas för att kunna visas digitalt för både skolor och offentlig publik. Trots att det var ett tufft beslut att inte kunna möta publiken efter många repetitionsveckor ställde hela teamet nu om sina tankar, och då började en ny resa som har lett till något helt annat än vad de hade tänkt sig från början. En digitalt skolföreställning som både skolor och offentlig publik har fått möjlighet att njuta av under flera veckor. Dessutom har flera skolor deltagit i våra teaterpaket för Skapande skola och sett föreställningen i sina klasser, följt av en workshop med Karim Rashed, en av Unga Malmö Stadsteaters dramapedagoger. Denna process har varit en väldig lärorik resa för alla i teamet. 

Att få möjligheten att arbeta med rörligt berättande ger en till dimension till huvudkaraktärern Lovas erfarenheter. Hon använder redan det digitala för att spegla och reflektera över det som händer henne. Regissör, Rebecca Örtman  

Bild från inspelningen av Den stora sprickan där en soffa som symboliskt delas isär under början av skilsmässan och ca 50 flyttlådor var grunden för scenografin.

Så här såg Studion ut under filmatiseringen av Den Stora sprickan. Under en hel arbetsdag och med 7 st kameror. Stefan Stanisic (A-foto från Bombina Bombast) ledde inspelningen. På bilden från vänster upp till höger: John Conlon scenmästararen på Studion, Hedvig Becke inspicient,  Emanuel Arvanitis ljuddesigner, Elisabeth Karlsson maskör, Annika Bromberg scenograf och kostymör, Rebecca Örtman regissör, Stefan Stanišić A-foto.  Regissören och A-fotografen har jobbat ihop tillsammans inför filmatiseringen av föreställningen. Regissören Rebecca Örtman har jobbat med film tidigare och för henne var det viktigt att vara med i den digitala förvandlingen, att kameran skulle fånga upp rätt känsla, och att slutprodukten skulle kännas som en film, inte bara som en avfilmad föreställning. För A-fotografen Stefan Stanisic var dessa frågor lika viktiga. När han ska komma igång med liknande projekt ställer han alltid samma fråga till regissören: "Hur långt kan du tänka dig att gå ifrån originalversionen av din föreställning till en digital version?" För Rebecca var svaret på denna fråga självklar: hon var redo att gå långt ifrån föreställningen som den var tänkt till teater eftersom hon kände att den var rätt cinematografisk i sig och den skulle passa bra även som en film. Från första början var det inget tvekan för henne att jobba med det cinematiska språket för att kunna digitalisera Den stora sprickan.  

Under inspelningen av Den stora sprickan användes 7 olika kameror som skulle fånga de olika vinklarna i föreställningen. Rebecca bestämde tillsammans med skådesplearna hur deras skådespeleri skulle ändras i samband med att föreställningen skulle spelas in. Under flera dagar jobbar Stefan och Rebecca med kameravinklarna men även med skådespelarnas vinklar för att nå ut med det bästa resultatet för det hela. Stefan var under hela inspelningen en steadycam-operatör och följde skådespelarnas rörelser. Att kameran var i ständig rörerlse med hjälp av steadycam gjorde att teaterföreställningen blev till något filmiskt istället där det alltid skulle finnas en flow på scenen genom berättelsen.  Emanuel Arvanitis till vänster är ljuddesigner för Den stora Sprickan. Oscar Steen till höger, var kameraoperatör från Bombina Bombast under inspelningsdagen.

Kostymören och scenografen Annika Bromberg fick sköta en kamera under inspelningsdagen.  

För Stefan Stanisic är reaction shots ett motto när det gäller dessa typer av filmatiseringar av teaterföreställningar. Med action shots blir fokus på inspelningen att bara filma det som händer på golvet, med reaction shots är hela inspelningen baserad på att fånga in skådespelarnas reaktioner. Skådespelarna från Den stora sprickan, Silan Maria Budak Rasch, Josefine Iziamo och Magdi Saleh har gjort en enorm resa för att, på så kort tid, kunna ställa om sitt skådespeleri och tänka filmiskt istället. Saknaden efter publiken på plats har varit enorm men de har under flera veckor träffat eleverna på länk under de digitala workshopar som Unga Malmö Stadsteater har erbjudit till ca 30 klasser tillsammans med dramapedagogen Karim Rashed. Eleverna har haft möjlighet att ställa sina frågor till skådespelarna för att kunna fördjupa sig i temat kring barnens rättigheter och skilssmässan med hjälp av ett digitalt pedagogiskt material som Karim Rashed har förberett specifikt till dessa tillfällen. 

 Dramapedagogen Karim Rashed under workshopen för Den stora sprickan. Karim har hållit alla workshopar hemifrån pga rådande restriktionerna. 

I den här pjäsen berättar Lova hur det är för henne när hennes föräldrar skiljer sig.

En av de stora utmaningar när det gällde digitaliseringen av föreställningen var att lyckas behålla samma känsla av det digitala i manuset även efter klippningen: Discomusik och UV-ljus blandas ihop med emoji-avatarer som dyker upp på stora skärmar och tidigare inspelade klipp med huvudkarantären Lova syns ibland bakom en gardin på scenografin. Den känslan har behållits även efter klippningen så att användingen av det digitala från dagens ungdomar är även mycket tydligt och närvarande under föreställningens gång.  På bilden nedanför syns scenmästaren John Conlon, till höger, spelar de in en scen i föreställningen med skådespelarna Silan Maria Budak Rasch och Alexander Jubell. 

När det gäller klippningsprocessen så till slut blev klippningen en del av regin och för regissören blev det jätteviktigt att kunna följa även denna processen och sitta vid klippningsborden tillsammans med Stefan. Under tre arbetsdagar klippte Stefan föreställningen med materialet från de 7 st kameror. Dag 4 jobbade Rebecca och Stefan tillsammans med klippningen. Den versionen skickades vidare till scenmästaren John Conlon för justering av ljudet. 

Skådespelarna har skickat en kort hälsning till skoleleverna inför deras visning av föreställningen. På bilden ser vi stunden när de spelade in sin hälsning och blev filmade av Stefan Stanišić. Här kan du läsa mer om föreställningen.