“Sen samlar jag ihop de alldeles små resterna av mitt mod och viskar tyst men bara till dem som har örat helt nära marken och som kryper fram som jag.”

När Märta Tikkanen 1978 publicerade Århundradets kärlekssaga skakade hon om den nordiska litteraturvärlden. Med en intensiv, rytmisk och smärtsamt ärlig diktroman skildrade hon ett äktenskap som slitits sönder av alkohol, kärlek och kvinnans kamp för självständighet. Boken blev en generationsroman och en röst för kvinnor som försökte förena kärlek med frihet, och familj med skapande.

De tidiga åren

Märta Tikkanen, född Märta Cavonius den 3 april 1935 i Helsingfors, växte upp i en svenskspråkig familj i ett Finland som fortfarande bar spår av krigsåren men där bildning och kultur hade en självklar plats i hemmet. Efter studentexamen fortsatte hon med humaniorastudier vid Helsingfors universitet, med fokus på engelska och litteratur. Det var där hon utvecklade sin språkliga skärpa och lyhördhet som skulle bli ett av hennes starkaste verktyg som författare.

Från journalistik till litterärt genombrott

Innan hon blev heltidsförfattare arbetade Tikkanen som journalist, lärare och rektor för Helsingfors svenska arbetarinstitut. Hon debuterade 1970 med Nu imorron, en roman om kvinnlig frigörelse och vardagens begränsningar. Under 1970-talet etablerade hon sig som en av de starkaste rösterna inom nordisk feminism. Hon skrev om tabubelagda ämnen som våldtäkt och alkoholism, som t ex Män kan inte våldtas (1975), en roman som väckte debatt och senare filmatiserades. 

Men det var med Århundradets kärlekssaga som Märta Tikkanen skrev in sig i litteraturhistorien. Diktromanen är en blandning av kärleksbrev och ett rop efter frihet. Här blottlägger hon kärlekens dubbelhet, passionen och beroendet, längtan och instängdheten i skildringen av sitt äktenskap med konstnären och författaren Henrik Tikkanen.

Mottagandet – en bok som förändrade samtalet

När Århundradets kärlekssaga kom ut blev den snabbt en litterär och samhällelig skandalbok. Många läsare, särskilt kvinnor, kände igen sig i Tikkanens kamp mellan kärlek, barn och skapande. Boken recenserades flitigt, citerades i debatter och lästes på kvinnocaféer och studiecirkelmöten runtom i Norden.

Samtidigt väckte den starka känslor. En del kritiker ifrågasatte att Märta Tikkanen ”hängde ut” sitt äktenskap med den store konstnären Henrik Tikkanen, medan andra hyllade modet och stringensen i hennes språk. Henrik Tikkanen svarade året därpå med boken Mariegatan 26, Kronohagen, sin version av historien, och parets litterära dialog kom att fascinera en hel kulturvärld.

Med tiden har Århundradets kärlekssaga blivit ett klassiskt verk, ofta citerat och fortfarande aktuellt i sin skildring av kärlekens pris och kvinnans rätt att skapa. Märta och Henrik Tikkanen levde tillsammans fram till hans död 1984. Deras relation var både kärleksfull och konfliktfylld, två starka konstnärssjälar som ständigt kretsade kring frågan om frihet och beroende.

Det tidlösa arvet

Märta Tikkanens författarskap har fortsatt att inspirera nya generationer. Hon har skrivit ett flertal böcker som utforskar kvinnlig identitet, språkets makt och skapandets nödvändighet, och har mottagit många priser och hedersutmärkelser. 1979 tilldelades hon t ex Nordiska Kvinnors Litteraturpris, ett pris som instiftades i protest mot att Nordiska rådets litteraturpris enbart tilldelades män.

Märta Tikkanen har kallats ”Nordens mest uppriktiga författare”. Hon skriver om det många tänker men få vågar säga. Genom hennes blick blir det privata politiskt och kanske är det just därför Århundradets kärlekssaga fortsätter att beröra, för att den påminner oss om att frihet och kärlek alltid måste omförhandlas, gång på gång, i varje liv.

Märta Tikkanens författarskap i urval:

Nu imorron (1970)
Ingenmansland (1972)
Vem bryr sig om Doris Mihailov (1974)
Män kan inte våldtas (1975, roman; filmatiserad 1978)
Århundradets kärlekssaga (1978, diktroman)
Mörkret som ger glädjen djup (1981)
Sofias egen bok (1982)
Rödluvan (1986)
Storfångaren (1989)
Arnaía kastad i havet (1992, lyrik)
Bryta mot lagen (1992)
Personliga angelägenheter (1996)
Sofia vuxen med sitt MBD (1998)
Två (2004)
Emma & Uno: Visst var det kärlek (2010)
Måste försöka skri–: En brevbiografi (2019)

Källor och vidare läsning

”Borde hålla käft”: En bok om Märta Tikkanen av Johanna Holmström (2020)
Nationalencyklopedin, artikel om Märta Tikkanen
Finlands svenska författare 1900–2010 (Schildts & Söderströms)
Nordisk kvinnolitteraturhistoria, band 4: På jorden (1997)
Intervjuer med Märta Tikkanen i Hufvudstadsbladet och Svenska Yle (2000–2020)
Recensioner i Dagens Nyheter och Helsingin Sanomat, 1978–79