Krig är aldrig en företeelse, som är uppbygglig och den civiliserade människan betraktar kriget med samma avsky och skräck, som i alla tider varit kvinnornas och de enkla strävsamma människornas syn på denna stadskonstens ’ultima ratio’.

Men även om kriget djupast rör sig om realiteter – om jord och marknader, guld eller olja – så blir det alltid de krig avskyvärdast och bottrast, där utom intressemotsättningarna också finns en mottsättning i livs- och moraluppfattning: religionskrigen, raskrigen, de ideologiska krigen. Det krig som senast härjat vår gröna jord, som ännu en gång bekräftat detta, och det är att befara, att krigsmoln, som ännu inte dragit bort utan hotar vid horisonten bär på samma förödande gift.