Teatern är en spegel för dygder och laster för varje tidsepok.
Den antika myten om den vackre Narkissos, som bara älskade sin egen spegelbild, trots skogsnymfens Echos kärlek, är långtifrån död nu. Av Echo återstod till slut bara rösten –nästan som i Krapps sista band, där kvinnorna vi hör talas om reducerats till eko av ett eko, medan den gamle Krapp speglar sig själv i gamla bandinspelningar av sin egen röst.
Men det är ensamt att bara spegla sig själv.
Spelad samman med  Jungfruleken