Jag är ett träd

Jag är ett träd som lovat gott och säkert hållit vid, om storm ej plundrat mig på blad mitt i min sommars tid.

Nu sträcker nakna grenar jag förtvivlad opp mot skyn, fast allt omkring bär sommarns färg och ter en härlig syn.

O, när skall jag mig dölja få, när unnas jag att dö?

O, vad jag längtar efter dig, du kalla, vita snö!

Ernst Josephson, Firenze 1877