Teatern som en gång var en cirkus

Arvet från cirkustiden har alltid varit närvarande på Hipp även om byggnaden under åren även fungerat som nöjesteater, kyrka och strippklubb. Sedan 1997 har gästspel från nycirkusgruppen Cirkus Cirkör varit en årlig tradition på Hipp och 2015 skapade Malmö Stadsteater tillsammans med Cirkus Cirkör föreställningen Borders för att uppmärksamma nycirkusgruppens 20-årsjubileum. I samband med detta fick även salongen på Hipp sin ursprungliga utformning där publiken sitter runt scenen. 

Nöjespalatset som satte Malmö på Europakartan 

När Hippodromen byggdes var det en stor- satsning som bidrog till att Malmö i början på1900-talet blev en storstad med internationella ambitioner. Hippodromen bestod av en elegant restaurang, ett jättelikt kafé, en stor biljardhall, en vacker festsal och en modern cirkusarena som lätt kunde förvandlas till vinterträdgård, konsertsal eller arenateater. Hippodromer byggdes vid denna tid i storstäder som Berlin, London och Paris. När Hippodromen invigdes i Malmö 1899 var den en av världens mest moderna nöjespalats. Detta är något som givetvis sätter sina spår – en stolthet som lever kvar i den gamla anrika byggnaden på Kalendegatan. 

Ett cirkushus mitt i stan 

För att uppnå ”storstadsmässig” klass var cirkusen det viktigaste inslaget på Hippodromen. Ännu fanns inga biosalonger och teatrarna rymde inte särskilt stora publiker. Nöjesaktiviteter behövdes för att höja Malmös attraktionskraft och på cirkusen fick alla plats – det var krav- och klasslöst.

Det var många olika typer av artister som uppträdde. Den första stora artisten hette Miss Lyria, en ”grotesque-ryttarinna” som gjorde komiska nummer till häst. Men även utländska våghalsiga artister var något som drog mycket folk. Inte minst den italienska cirkusartisten Orlando som gjorde dödshopp från takkupolen rakt ner i den inbyggda cirkusbassängen.

Med tiden blev också cirkusdjuren ett viktigt inslag. Till en början bestod de främst av hästar men under åren tillkom åsnor, grisar, brunbjörnar, lejon och elefanter som presenterades som exotiska sensationer.

När cirkusen var etablerad i Malmöutvecklades utbudet och bland annat blev de levande

”Marmor-statyerna” på Hipp väldigt populära. Det var unga damer som poserade i statyliknande positioner till synes helt nakna. Detta var kanske det första steget i cirkusens förvandling till dramatisk verksamhet. Sista renodlade cirkusen kom att spelas den 11 mars 1922. Efter detta kom cirkusen att byggas om till en mer traditionell teater med Oscar Winge som teaterdirektör. 

Teatersalong med scenen i mitten 

Under säsongen 2014/2015 var Hipp ombyggd till arenateater med scenen återigen mitt under Hippodromens gamla cirkuskupol. Publiken fick då återigen möta föreställningarna på samma sätt som när Hipp lockade Malmöbor till cirkusföreställningar i början av förra seklet. Det fanns inte någon tydlig fram- eller baksida på scenen utan föreställningarna spelades inför publiken som satt runt scenen på tre eller ibland även alla fyra sidor. En intim kontakt uppstod mellan skådespelarna och publiken som fick uppleva både skådespeleri och publikreaktioner samtidigt. I den ombyggda salongen på Hipp rymdes nästan 600 personer vilket är fler publikplatser än normalt. Trots detta upplevde många besökare att de kom närmare det som sker på scenen än tidigare.

Som avslutning av säsongen spelades den specialskrivna föreställningen Borders som i samarbete med Cirkus Cirkör blandade nycirkus med teater och visade på konstarternas gränsöverskridande kraft. En kraft som Malmö Stadsteater förvaltar och utvecklar vidare för kommande generationer av besökare på Hipp. 2017 fick triologin sin avslutning i föreställningen Movements.