Här delar vi svar på vanliga myter om självmord och råd för vuxna i mötet med unga. Informationen kommer från Suicide Zero. 

Vanliga myter om självmord

Att prata om självmord kan "väcka den björn som sover"
Det stämmer inte alls. Att få sätta ord på sina tankar tillsammans med någon som vill lyssna kan istället hjälpa personen att hitta andra utvägar eller göra hen medveten om att hen behöver söka hjälp. Det enda som kan vara riktigt farligt är att bli lämnad ensam med sina egna tankar och beslut. 

Det går aldrig att hindra en person som har bestämt sig
Ungefär 90 procent av de som gör allvarliga självmordsförsök dör inte i självmord senare i livet, utan av helt andra orsaker som sjukdom eller ålder. Personen vill helt enkelt inte dö, men orkar inte längre med sitt lidande. Vi vet också att många av de som överlevt ett självmordsförsök frågar sig efteråt "Hur kunde jag tänka så?". När man står nära en person som mår dåligt är det viktigt att försöka ge personen hopp och förstärka skälen att leva. 

Självmord inträffar plötsligt, utan förvarning
De flesta självmord har en lång förhistoria. Många som gör ett självmordsförsök har en psykisk sjukdom eller har varit med om traumatiska upplevelser i livet. Men hos unga personer kan självmord oftare ske plötsligt och därför är det extra viktigt att vara uppmärksam på om de verkar må dåligt eller plötsligt beter sig annorlunda. 
 

Vad kan jag som viktig vuxen göra?

Var uppmärksam på tydliga förändringar
Håll utkik efter tydliga förändringar i den unges beteende och humör. Det kan handla om att personen verkar arg och irriterad, eller ledsen och nedstämd. Det kan också vara så att personen slutar komma till skolan, gå till träningar eller umgås med kompisar. Eller tvärtom, plötsligt är ute och festar väldigt mycket. 

Håll koll på yttre faktorer
Yttre faktorer kan spela stor roll för en persons mående. Det kan vara dödsfall i familjen, en flytt, att en relation tar slut, att man har stora skulder eller ett missbruk. Om en person kommer till dig för att berätta om sitt mående, fråga alltid hur livssituationen ser ut för övrigt. 

Skapa trygga miljöer för samtal
För att en person ska ha förtroende nog att berätta sådana här saker för dig, så behöver du skapa en trygg miljö för samtal – redan innan det jobbiga inträffar. Kanske kan du oftare dela upp eleverna i mindre grupper, se till att du finns tillgänglig för samtal, försöka skapa ett samtalsklimat i gruppen där alla känner sig trygga. Det handlar också om tid, att skapa bra relationer kräver tid tillsammans.

Våga fråga
I det här trygga klimatet blir det lättare att också ställa frågorna som kan kännas svåra. Det är vanligt att ha självmordstankar, i snitt 4 procent av befolkningen har det, men bland unga uppger dubbelt så många att de haft tankar på att ta sitt liv. Därför behöver du fråga om det! Fråga om personen någon gång har känt att det vore bättre om hen inte fanns, eller om hen har planer på att ta sitt liv. Det är viktigt att veta att det inte är farligt och inte kan trigga någon att du frågar! Det som däremot kan vara farligt är att lämna en person ensam med sådana tankar – att våga fråga kan rädda liv. 

Stanna kvar
Det är viktigt att du stanna kvar och lyssna på personen som berättar om något svårt. Det finns inga krav på att du ska kunna lösa personens problem, tvärtom uppger unga ofta att det enda de vill är att någon ska finnas där, bara för att lyssna. Många gånger räcker det att bekräfta personens känslor med ett enkelt "Jag ser att du har det jobbigt" eller "jag ser att det här är smärtsamt för dig". Du kan också leda vidare genom att till exempel säga "Vill du berätta mer? Jag lyssnar gärna."

Lotsa vidare
Om en situation är akut ska du alltid ringa 112. Men många gånger behöver personen en annan sorts stöd. Kanske behöver hen fortsätta att berätta om sina känslor och då kan en stödchatt eller en stödlinje vara ett bra alternativ. Det finns både sådana som bemannas av professionella och sådana där unga människor med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, missbruk, övergrepp eller mobbing finns där för att lyssna. Du kan också erbjuda dig att ni tillsammans ringer för att boka en samtalstid på vårdcentralen eller ungdomsmottagningen. Innan ni skiljs åt, se till att ni har gjort en plan för nästa steg.  

Försök att förmedla trygghet och hopp. Och tänk på att du som viktig vuxen kan rädda liv genom att finnas där och lyssna!

Hjälplinjer

Om läget är akut, ring alltid 112!

Ungdomsmottagningen – Om självmordstankar

BRIS

Spes - Suicidprevention och efterlevandestöd

Mind – Livslinjen

Mind – Självmordslinjen

Jourhavande medmänniska

Hjälplinjen (över 18 år)

Tilia

Kyrkans SOS 

Killar.se 

Röda Korset
 

Stöd och råd

Suicide Zero: Stöd och råd

Malmö Stad: Våga fråga, tips på hur du kan prata med någon som mår dåligt

1177: Till dig som har självmordstankar

1177: Hur kan du hjälpa någon som har självmordstankar

Sufflör och turnéledare Josefina Johansson
Producent Alexandra Hill
Pedagoger Anders Andersson, Josefina Johansson
Koordinator delaktighet Linn Mattsson Tillberg
Medverkande skådespelare i delaktighetsprocess Ida Knapp Drougge
Ljudtekniker Gigi Sanadiradze
Ljustekniker Ida Eklund
Rekvisitör Ulrika Fredriksson-Bostrom 
Kostymkoordinator Paola Billberg Johansson 
Stickad tröja Ann-Marie Ljungberg
Kostymtekniker Jessica Kiaer
Marknadskoordinator Sigrid Landström Petersen
Content Designer Tomas Melinder 
Programredaktör Carin Hebelius 
Föreställningsfotograf Jenny Baumgartner 
Porträttfotograf Johan Sundell 
Programlayout Isabel de Jounge 
Tryck Multiply Solutions Sweden AB
Chefsproducent Lisa Ericstam
Marknadschef Sofia Eklund
Teknisk chef Daniel Bexell
Chef kostym- och maskavdelningen Paola Billberg Johansson 
Ekonomichef Anette Zetterlund
Fastighet och transport Anders Blomqvist
Städledare Rinna Lövgren
Chefsassistent Josefin Beischer
VD/Teaterchef och ansvarig utgivare Petra Brylander