Bortom horisonten

Eugene O’Neill tillhör inte de förbipasserande, efemära företeelser, som den första entusiasmen så ofta tar miste på. Man hör i själva verket all rätt att förutspå att han kommer att tillhöra mänsklighetens eviga följeslagare. Hans dramatik visar sig större ju mer man sätter sig in i den, och man kan ur många synpunkter med rätt stort lugn placera hans insats som dramatiker tämligen nära Ibsens och Strindbergs. Svenska Akademin gjorde rätt, när den år 1936 tilldelade honom Nobelpriset.